|
|
|
|
En SăâŽng Om Oss
Men du, du Àr skön som livet
En dikt nÄn skrivit sÄ kÀrleksfull
Den sÄngen hörs ibland
rör sig frÄn sagans land
en sÄng om oss och den skrevs för vÄr skull
VÄr tid var som junikvÀllen
Som ett smultronstÀlle
i kÀrt förvar
Du var sÄ vacker sÄ
nÄgon jag tÀnker pÄ
vi var nÄt helt som jag önskar fanns kvar
Vildavlar blommar pÄ en Àng,
som nÄgon drömt om för lÀngesen
NĂ„gon har vilat mot den stenmur,
som nu ger mig stöd
NÄgon har suttit hÀr nÄnstans
lycklig som jag nÀr framtiden fanns
NÄgon har grÄtit av förtvivlan,
kÀrleken var död
Sjungit i sin nöd, det ger mig tröst Ànnu
sÄ spröd som en dröm man glömmer
Àr den sÄng jag gömmer uti min sjÀl
den skapar bilder Àn
en gÄng för lÀngesen
en sÄng omn oss den som ville vÄrt vÀl
Det finns en stig uti min skog
dÀr nÄn gick först som kanske förstod
NÄgon som Àlskade att leva
fast för lÀngesen
NÄgon har vilat hÀr nÄnstans
och varit glad för allting var hans
nÄgon har grÄtit av förtvivlan, kÀrleken var död
sjungit i sin nöd, det ger mig tröst Ànnu
VÄr tid var som junikvÀllen,
som ett smultronstÀlle i kÀrt förvar
du var sÄ vacker sÄ
nÄgon jag tÀnker pÄ
vi var nÄt helt som jag önskar fanns kvar
För du, du Àr skön som livet
en dikt nÄn skrivit, sÄ kÀrleksfull
den sÄngen hörs ibland, rör sig frÄn sagans land
en sÄng om oss
och den skrevs för vÄr skull
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och den skrevs för vÄr skull
en sÄng om oss
den sÄngen hörs ibland, rör sig frÄn sagans land
en dikt nÄn skrivit, sÄ kÀrleksfull
För du, du Àr skön som livet
vi var nÄt helt som jag önskar fanns kvar
nÄgon jag tÀnker pÄ
du var sÄ vacker sÄ
som ett smultronstÀlle i kÀrt förvar
VÄr tid var som junikvÀllen,
sjungit i sin nöd, det ger mig tröst Ànnu
nÄgon har grÄtit av förtvivlan, kÀrleken var död
och varit glad för allting var hans
NÄgon har vilat hÀr nÄnstans
fast för lÀngesen
NÄgon som Àlskade att leva
dÀr nÄn gick först som kanske förstod
Det finns en stig uti min skog
en sÄng omn oss den som ville vÄrt vÀl
en gÄng för lÀngesen
den skapar bilder Àn
Àr den sÄng jag gömmer uti min sjÀl
sÄ spröd som en dröm man glömmer
Sjungit i sin nöd, det ger mig tröst Ànnu
kÀrleken var död
NÄgon har grÄtit av förtvivlan,
lycklig som jag nÀr framtiden fanns
NÄgon har suttit hÀr nÄnstans
som nu ger mig stöd
NĂ„gon har vilat mot den stenmur,
som nÄgon drömt om för lÀngesen
Vildavlar blommar pÄ en Àng,
vi var nÄt helt som jag önskar fanns kvar
nÄgon jag tÀnker pÄ
Du var sÄ vacker sÄ
i kÀrt förvar
Som ett smultronstÀlle
VÄr tid var som junikvÀllen
en sÄng om oss och den skrevs för vÄr skull
rör sig frÄn sagans land
Den sÄngen hörs ibland
En dikt nÄn skrivit sÄ kÀrleksfull
Men du, du Àr skön som livet
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
EEn SSăâŽng OOm OOss |
| n ăâŽng m ss |
| nE ăSâŽng mO sOs |
| sn zăâŽng km kss |
| sEn zSăâŽng kOm kOss |
| Esn SzăâŽng Okm Okss |
|
3n wăâŽng 9m 9ss |
| 3En wSăâŽng 9Om 9Oss |
| E3n SwăâŽng O9m O9ss |
| fn dăâŽng 0m 0ss |
| fEn dSăâŽng 0Om 0Oss |
| Efn SdăâŽng O0m O0ss |
|
rn eăâŽng lm lss |
| rEn eSăâŽng lOm lOss |
| Ern SeăâŽng Olm Olss |
| 4n xăâŽng im iss |
| 4En xSăâŽng iOm iOss |
| E4n SxăâŽng Oim Oiss |
|
dn aăâŽng Omm Osss |
| dEn aSăâŽng O Os |
| Edn SaăâŽng Om Oss |
| wn SăăâŽng Oj Ozs |
| wEn SâŽng Ojm Ozss |
| Ewn SăâŽng Omj Oszs |
|
Enn SăâŽng Ok Ows |
| E SăâŽng Owss |
| En SăâŽng Omk Osws |
| Em SăââŽng On Ods |
| Emn SăŽng Onm Odss |
| Enm SăŽâng Omn Osds |
|
Eh Să⎎ng Oes |
| Ehn Săâng Oess |
| Enh SăânŽg Oses |
| Ej SăâŽnng Oxs |
|
|
|
|
|
|
|
|
|