Nationalteatern Ră¶varkungens 㖠"rövarkungen sa till mig, vid sĂ€ngen sent en natt du ligger ju dĂ€r ensam, sök din egen skatt men jag Ă€r ju sĂ„ liten, och vĂ€rlden Ă€r sĂ„ stor dĂ„ sa rövarkungen, den Ă€r större Ă€n du tror vad menar du med det sa jag, under min tunga filt kan jag resa mig ur sĂ€ngen, och göra vad jag vill dĂ„ drog rövarkungen sitt lĂ„nga skarpa svĂ€rd stig upp din lilla myra, och visa vad du Ă€r vĂ€rd och svĂ€rdet sken och blixtrade, av silver och av guld rövarkungen skrattade, dig skall jag slĂ„ omkull du dumma lilla slav, du snusar pĂ„ din bĂ€dd du Ă€r sĂ„ snĂ€ll och blÄögd, och skrĂ€ckslagen och rĂ€dd nu ska jag lĂ€ra dig nĂ„nting, som du har nytta av följ med mig pĂ„ en resa, pĂ„ rövarkungens hav dĂ€r styr jag alla vindar, och krossar alla skepp som vĂ„gar styra motsols, eller pröva pĂ„ nĂ„gra knep men snĂ€lla rövarkung, sa jag och tĂ€nkte pĂ„ min mor jag kan vĂ€l inte resa, utan nĂ„gra skor dĂ„ högg han sönder sĂ€ngen, i ett enda vĂ€ldigt slag min resa den Ă€r skoningslös, utan mildra drag frĂ„n spillrorna av sĂ€ngen, kröp jag skamset fram hĂ€r gavs ju inte nĂ„n pardon, och ingen tryggad hand rövarkungen vrĂ„lade, och skrattade och skrek nu seglar vi pĂ„ vĂ„gor av styrka och av svek och hemska var dom scener, som jag sen fick se vĂ„r bĂ„t gled genom blod och eld, och genom vĂ€l och ve och mina ögon var försvarslösa, sĂ„ ljusa och sĂ„ blĂ„ rövarkungen hĂ„nlog, se och smaka pĂ„ vi hade kommit till en ö, sĂ„ svart och klĂ€dd i sot dĂ€r hade aldrig nĂ„got trĂ€d, nĂ„nsin slagit rot jag sĂ„g en skara mĂ€nniskor, sĂ„ bleka och sĂ„ grĂ„ rövarkungen log och sa, hĂ€r kommer mina fĂ„r och alla hade flaggor, av mörken terrierlen dom hurrade och viftade, men bara mĂ„nen sken jag var nog lite rĂ€dd, pĂ„ rövarkungens strand han viskade ur mungipan, jag har dom i min hand och nu sĂ„ fick jag se, rövarkungens ö dĂ€r ingen kunde leva, och alla ville dö och fĂ„glarna sa jag sĂ„ tyst, han började att le dĂ€r rövarkungen lever kan, ingen flyga mer dĂ€r hade man en slags fabrik, som ville allas vĂ€l man tillverkade penningar, ur mĂ€nniskornas sjĂ€l den slet man ut ur kroppen, med hyrda bödlas hjĂ€lp rövarkungen gĂ€spade, dö eller sĂ€lj och dĂ€r satt alla gamla, pĂ„ ett ensligt litet skĂ€r eller sattes ut i havet, pĂ„ sin allra sista fĂ€rd och dĂ€r sĂ„g man mĂ„nga unga, pĂ„ hopplöshetens strand dom samlade pĂ„ snĂ€ckor, som föll ur deras hand och över hela ön, blixtrade hans svĂ€rd skrĂ€cken den var delad, och ingen mera vĂ€rld jag sa till rövarkungen, hĂ€r Ă€r sĂ„ mörkt och kallt han stampade i marken, min eld Ă€r mer Ă€n allt han sa jag samlar guld, och inget ont i det min vilja Ă€r mitt svĂ€rd, och det kan alla se jag ger arbete Ă„t alla, och om jag skulle dö dĂ„ börjar havet svalla, och ön gĂ„r upp i rök han dansade, och skrattade, och lekte med sitt svĂ€rd nu hugger jag dig mitt itu, du dumma snĂ€lla vĂ€rld vad ska ni göra utan mig, och styrkan i min arm utan mig, sĂ„ vore ni, en potta full av sand sĂ„ smög jag bort frĂ„n stranden, och mĂ„nens silversken jag smög frĂ„n rövarkungen, och vinden tjöt och ven jag hittade en bĂ„t, och lade ut frĂ„n land sakta flöt jag ut, frĂ„n rövarkungens strand jag kĂ€nner mig sĂ„ frusen, sĂ„ liten och sĂ„ rĂ€dd jag lĂ€ngtade till ljuset, och vĂ€rmen i min bĂ€dd och havets svarta yta, under mĂ„nens sken fanns ingen annan mĂ€nniska, sĂ„ lĂ„ngt jag kunde se jag var den sista mĂ€nniskan, pĂ„ detta tomma hav och rövarvinden ven, under mĂ„nga sjömĂ€ns grav men nĂ€r jag var som ensammast, och allt var dött och grĂ„tt hördes plasket av en Ă„ra, sĂ„g jag skymten av en annan bĂ„t " Mirror lyrics: " hördes plasket av en Ă„ra, sĂ„g jag skymten av en annan bĂ„t men nĂ€r jag var som ensammast, och allt var dött och grĂ„tt och rövarvinden ven, under mĂ„nga sjömĂ€ns grav jag var den sista mĂ€nniskan, pĂ„ detta tomma hav fanns ingen annan mĂ€nniska, sĂ„ lĂ„ngt jag kunde se och havets svarta yta, under mĂ„nens sken jag lĂ€ngtade till ljuset, och vĂ€rmen i min bĂ€dd jag kĂ€nner mig sĂ„ frusen, sĂ„ liten och sĂ„ rĂ€dd sakta flöt jag ut, frĂ„n rövarkungens strand jag hittade en bĂ„t, och lade ut frĂ„n land jag smög frĂ„n rövarkungen, och vinden tjöt och ven sĂ„ smög jag bort frĂ„n stranden, och mĂ„nens silversken utan mig, sĂ„ vore ni, en potta full av sand vad ska ni göra utan mig, och styrkan i min arm nu hugger jag dig mitt itu, du dumma snĂ€lla vĂ€rld han dansade, och skrattade, och lekte med sitt svĂ€rd dĂ„ börjar havet svalla, och ön gĂ„r upp i rök jag ger arbete Ă„t alla, och om jag skulle dö min vilja Ă€r mitt svĂ€rd, och det kan alla se han sa jag samlar guld, och inget ont i det han stampade i marken, min eld Ă€r mer Ă€n allt jag sa till rövarkungen, hĂ€r Ă€r sĂ„ mörkt och kallt skrĂ€cken den var delad, och ingen mera vĂ€rld och över hela ön, blixtrade hans svĂ€rd dom samlade pĂ„ snĂ€ckor, som föll ur deras hand och dĂ€r sĂ„g man mĂ„nga unga, pĂ„ hopplöshetens strand eller sattes ut i havet, pĂ„ sin allra sista fĂ€rd och dĂ€r satt alla gamla, pĂ„ ett ensligt litet skĂ€r rövarkungen gĂ€spade, dö eller sĂ€lj den slet man ut ur kroppen, med hyrda bödlas hjĂ€lp man tillverkade penningar, ur mĂ€nniskornas sjĂ€l dĂ€r hade man en slags fabrik, som ville allas vĂ€l dĂ€r rövarkungen lever kan, ingen flyga mer och fĂ„glarna sa jag sĂ„ tyst, han började att le dĂ€r ingen kunde leva, och alla ville dö och nu sĂ„ fick jag se, rövarkungens ö han viskade ur mungipan, jag har dom i min hand jag var nog lite rĂ€dd, pĂ„ rövarkungens strand dom hurrade och viftade, men bara mĂ„nen sken och alla hade flaggor, av mörken terrierlen rövarkungen log och sa, hĂ€r kommer mina fĂ„r jag sĂ„g en skara mĂ€nniskor, sĂ„ bleka och sĂ„ grĂ„ dĂ€r hade aldrig nĂ„got trĂ€d, nĂ„nsin slagit rot vi hade kommit till en ö, sĂ„ svart och klĂ€dd i sot rövarkungen hĂ„nlog, se och smaka pĂ„ och mina ögon var försvarslösa, sĂ„ ljusa och sĂ„ blĂ„ vĂ„r bĂ„t gled genom blod och eld, och genom vĂ€l och ve och hemska var dom scener, som jag sen fick se nu seglar vi pĂ„ vĂ„gor av styrka och av svek rövarkungen vrĂ„lade, och skrattade och skrek hĂ€r gavs ju inte nĂ„n pardon, och ingen tryggad hand frĂ„n spillrorna av sĂ€ngen, kröp jag skamset fram min resa den Ă€r skoningslös, utan mildra drag dĂ„ högg han sönder sĂ€ngen, i ett enda vĂ€ldigt slag jag kan vĂ€l inte resa, utan nĂ„gra skor men snĂ€lla rövarkung, sa jag och tĂ€nkte pĂ„ min mor som vĂ„gar styra motsols, eller pröva pĂ„ nĂ„gra knep dĂ€r styr jag alla vindar, och krossar alla skepp följ med mig pĂ„ en resa, pĂ„ rövarkungens hav nu ska jag lĂ€ra dig nĂ„nting, som du har nytta av du Ă€r sĂ„ snĂ€ll och blÄögd, och skrĂ€ckslagen och rĂ€dd du dumma lilla slav, du snusar pĂ„ din bĂ€dd rövarkungen skrattade, dig skall jag slĂ„ omkull och svĂ€rdet sken och blixtrade, av silver och av guld stig upp din lilla myra, och visa vad du Ă€r vĂ€rd dĂ„ drog rövarkungen sitt lĂ„nga skarpa svĂ€rd kan jag resa mig ur sĂ€ngen, och göra vad jag vill vad menar du med det sa jag, under min tunga filt dĂ„ sa rövarkungen, den Ă€r större Ă€n du tror men jag Ă€r ju sĂ„ liten, och vĂ€rlden Ă€r sĂ„ stor du ligger ju dĂ€r ensam, sök din egen skatt "rövarkungen sa till mig, vid sĂ€ngen sent en natt Relevant Tags: RRă¶varkungens ă㖠ă¶varkungens – ăR¶varkungens –ă dă¶varkungens 㖖 dRă¶varkungens ă Rdă¶varkungens 㖠4ă¶varkungens 4Ră¶varkungens R4ă¶varkungens gă¶varkungens gRă¶varkungens Rgă¶varkungens tă¶varkungens tRă¶varkungens Rtă¶varkungens 5ă¶varkungens 5Ră¶varkungens R5ă¶varkungens fă¶varkungens fRă¶varkungens Rfă¶varkungens eă¶varkungens eRă¶varkungens Reă¶varkungens Răă¶varkungens R¶varkungens R¶ăvarkungens R㶶varkungens Răvarkungens Răv¶arkungens Ră¶vvarkungens Ră¶arkungens Ră¶avrkungens Ră¶barkungens Ră¶bvarkungens Ră¶vbarkungens Ră¶carkungens Ră¶cvarkungens Ră¶vcarkungens Ră¶garkungens Ră¶gvarkungens Ră¶vgarkungens Ră¶farkungens Ră¶fvarkungens Ră¶vfarkungens Ră¶vaarkungens Ră¶vrkungens Ră¶vrakungens Ră¶vzrkungens Ră¶vzarkungens Ră¶vazrkungens Ră¶vqrkungens Ră¶vqarkungens Ră¶vaqrkungens Ră¶vsrkungens Ră¶vsarkungens Ră¶vasrkungens Ră¶vwrkungens Ră¶vwarkungens Ră¶vawrkungens Ră¶vxrkungens Ră¶vxarkungens Ră¶vaxrkungens Ră¶varrkungens Ră¶vakungens Ră¶vakrungens Ră¶vadkungens Ră¶vadrkungens Ră¶vardkungens Ră¶va4kungens Ră¶va4rkungens Ră¶var4kungens Ră¶vagkungens Ră¶vagrkungens Ră¶vargkungens Ră¶vatkungens Ră¶vatrkungens Ră¶vartkungens Ră¶va5kungens Ră¶va5rkungens Ră¶var5kungens Ră¶vafkungens Ră¶vafrkungens Ră¶varfkungens Ră¶vaekungens Ră¶vaerkungens Ră¶varekungens Ră¶varkkungens Ră¶varungens Ră¶varukngens Ră¶varlungens Ră¶varlkungens Ră¶varklungens Ră¶varoungens Ră¶varokungens Ră¶varkoungens Ră¶varmungens Ră¶varmkungens Ră¶varkmungens Ră¶varjungens Ră¶varjkungens Ră¶varkjungens Ră¶variungens Ră¶varikungens Ră¶varkiungens Ră¶varkuungens Ră¶varkngens Ră¶varknugens Ră¶varkhngens

HOME Popular Songs: i didn't say i was powerful, i said i was a wizard i wanna see you you know me better anarkomarko got my mind made up butterfly por eso mine smell like honey sand riders doomsday lb erase you buon natale carnaval carmencita la cosecha del dolor has anyone ever written anything for you coming down die verliebung oăč et avec qui tu m'aimes lievelingsdier

(C) 2012 MirrorLyrics. All rights reserved. contact us