|
|
|
|
Till Saga
Så exalterad att min röst spricker
över att få rätt
Ögonblicket då jag höjer glaset
är väl förberett
Några svindlande steg mot dörren
gör att vår scen förstärks
Så anspråkslöst är mitt självförakt
att det knappt märks
Det som händer är väntat
tänker att det var på tiden
Gör mig fin för att gå ut
och insupa besvikelsen
Jag kan sjunga och dansa
när jag blir övergiven
Du förstår jag rör mig så världsvant
bland känslor jag känner igen
Saga mitt bidrag till turismen är
Att jag glömt hur man går hem
Men jag smälter in bra i alla sammanhang
Oavsett var eller med vem
Och Saga det gör mig varken besvärad
Eller särskilt förtjust
Men det gör stämningen mer lättsam
Och det får mig att stå ut
Du förstår jag har lärt mig
Att värdesätta min egen distans
Till sånt som tröstande händer
till sånt som inte leder någonstans
jag baddar min panna
där är världen som väntar mig än
men jag kommer inte att delta
vågar inte ens närma mig den
För Saga allt som jag försökt att hålla
ligger spritt
allt som jag försökt bemästra
svävar fritt
allt som jag inte når ligger
här framför mig
och Saga jag kan se hur det gör dig förbryllad
hur det fascinerar dig
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hur det fascinerar dig
och Saga jag kan se hur det gör dig förbryllad
här framför mig
allt som jag inte når ligger
svävar fritt
allt som jag försökt bemästra
ligger spritt
För Saga allt som jag försökt att hålla
vågar inte ens närma mig den
men jag kommer inte att delta
där är världen som väntar mig än
jag baddar min panna
till sånt som inte leder någonstans
Till sånt som tröstande händer
Att värdesätta min egen distans
Du förstår jag har lärt mig
Och det får mig att stå ut
Men det gör stämningen mer lättsam
Eller särskilt förtjust
Och Saga det gör mig varken besvärad
Oavsett var eller med vem
Men jag smälter in bra i alla sammanhang
Att jag glömt hur man går hem
Saga mitt bidrag till turismen är
bland känslor jag känner igen
Du förstår jag rör mig så världsvant
när jag blir övergiven
Jag kan sjunga och dansa
och insupa besvikelsen
Gör mig fin för att gå ut
tänker att det var på tiden
Det som händer är väntat
att det knappt märks
Så anspråkslöst är mitt självförakt
gör att vår scen förstärks
Några svindlande steg mot dörren
är väl förberett
Ögonblicket då jag höjer glaset
över att få rätt
Så exalterad att min röst spricker
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TTill SSaga |
| ill aga |
| iTll aSga |
| fill zaga |
| fTill zSaga |
| Tfill Szaga |
| 5ill waga |
| 5Till wSaga |
| T5ill Swaga |
| hill daga |
| hTill dSaga |
|
Thill Sdaga |
| yill eaga |
| yTill eSaga |
| Tyill Seaga |
| 6ill xaga |
| 6Till xSaga |
| T6ill Sxaga |
| gill aaga |
| gTill aSaga |
| Tgill Saaga |
| rill |
|
rTill Sga |
| Trill Sgaa |
| Tiill Szga |
| Tll |
| Tlil Sazga |
| Tjll Sqga |
| Tjill Sqaga |
| Tijll Saqga |
| T9ll Ssga |
| T9ill Ssaga |
| Ti9ll Sasga |
|
Tlll Swga |
| Tlill |
| Tilll Sawga |
| Toll Sxga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|