 |
|
 |
|
Dig Som Aldrig Blev
Det känns som att jag inte borde sörja.
Varför sakna nåt man ändå aldrig får?
Som en saga som man aldrig låter börja.
Som en gäst vid dörren som aldrig knackar på utan vänder om och går.
Och allt jag hade förut finns ju fortfarande kvar.
Så bara fortsätt vara det vi alla en gång var.
Som en känsla av en dröm man inte minns.
Som att bränna upp en oskrapad lott.
Som att längta efter nån som inte finns.
Som att stå på perrongen utan biljett och vänta på ett tåg som redan gått.
Som att fråga när man inte tänker vänta på nåt svar.
Bara fortsätt vara det vi alla en gång var.
Men aldrig ska du behöva sakna.
För dig ska livet aldrig gå för fort.
Och aldrig ska du behöva vakna
och sitta naken i sängen och se dig omkring och undra vad fan du gjort.
Nej, var du nu än är så är du osårbar.
Så bara fortsätt vara det vi alla en gång var.
Stjärnor tänds till liv när himlen vänder.
De målar om den ifrån svart till mörkdjupt blå.
Känns som jag når dina mjuka små händer.
Och fast jag inte borde det så saknar jag ändå.
För jag tror nog, nej jag vet, du skulle varit underbar.
Men bara fortsätt vara det vi alla,
fortsätt vara det vi alla var.
Till dig från den som aldrig blev din far.
|
|
|
 |
|
 |
|
|
|
|
Till dig från den som aldrig blev din far.
fortsätt vara det vi alla var.
Men bara fortsätt vara det vi alla,
För jag tror nog, nej jag vet, du skulle varit underbar.
Och fast jag inte borde det så saknar jag ändå.
Känns som jag når dina mjuka små händer.
De målar om den ifrån svart till mörkdjupt blå.
Stjärnor tänds till liv när himlen vänder.
Så bara fortsätt vara det vi alla en gång var.
Nej, var du nu än är så är du osårbar.
och sitta naken i sängen och se dig omkring och undra vad fan du gjort.
Och aldrig ska du behöva vakna
För dig ska livet aldrig gå för fort.
Men aldrig ska du behöva sakna.
Bara fortsätt vara det vi alla en gång var.
Som att fråga när man inte tänker vänta på nåt svar.
Som att stå på perrongen utan biljett och vänta på ett tåg som redan gått.
Som att längta efter nån som inte finns.
Som att bränna upp en oskrapad lott.
Som en känsla av en dröm man inte minns.
Så bara fortsätt vara det vi alla en gång var.
Och allt jag hade förut finns ju fortfarande kvar.
Som en gäst vid dörren som aldrig knackar på utan vänder om och går.
Som en saga som man aldrig låter börja.
Varför sakna nåt man ändå aldrig får?
Det känns som att jag inte borde sörja.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| DDig SSom AAldrig BBlev |
| ig om ldrig lev |
| iDg oSm lAdrig lBev |
| xig zom zldrig vlev |
| xDig zSom zAldrig vBlev |
| Dxig Szom Azldrig Bvlev |
|
| eig wom qldrig glev |
| eDig wSom qAldrig gBlev |
| Deig Swom Aqldrig Bglev |
| fig dom sldrig nlev |
| fDig dSom sAldrig nBlev |
| Dfig Sdom Asldrig Bnlev |
|
| rig eom wldrig hlev |
| rDig eSom wAldrig hBlev |
| Drig Seom Awldrig Bhlev |
| cig xom xldrig Bllev |
| cDig xSom xAldrig Bev |
| Dcig Sxom Axldrig Belv |
|
| sig aom Alldrig Bkev |
| sDig aSom Adrig Bklev |
| Dsig Saom Adlrig Blkev |
| Diig Soom Akdrig Boev |
| Dg Sm Akldrig Bolev |
| Dgi Smo Alkdrig Bloev |
|
| Djg Skm Aodrig Bpev |
| Djig Skom Aoldrig Bplev |
| Dijg Sokm Alodrig Blpev |
| D9g S9m Apdrig Bleev |
| D9ig S9om Apldrig Blv |
| Di9g So9m Alpdrig Blve |
|
| Dlg S0m Alddrig Blsv |
| Dlig S0om Alrig Blsev |
| Dilg So0m Alrdig Blesv |
| Dog Slm Alxrig Bl3v |
| Doig Slom Alxdrig Bl3ev |
| Diog Solm Aldxrig Ble3v |
|
| Dkg Sim Alerig Blfv |
| Dkig Siom Aledrig Blfev |
| Dikg Soim Alderig Blefv |
| D8g Somm Alfrig Blrv |
| D8ig So Alfdrig Blrev |
| Di8g Som Aldfrig Blerv |
|
| Dug Soj Alrrig Bl4v |
| Duig Sojm Alrdrig Bl4ev |
| Diug Somj Aldrrig Ble4v |
| Digg Sok Alcrig Bldv |
| Di Alcdrig Bldev |
| Dig Somk Aldcrig Bledv |
|
| Dih Son Alsrig Blwv |
| Dihg Sonm Alsdrig Blwev |
| Digh Somn Aldsrig Blewv |
| Diy Blevv |
| Diyg Aldig Ble |
| Digy Aldirg Blev |
|
| Dib Alddig Bleb |
| Dibg Blebv |
| Digb Aldrdig Blevb |
| Div Ald4ig Blec |
|
|
|
|
|
|
|
|
|