|
|
|
|
Sã´ng Till Dig
Här är sången till dig den som jag aldrig skrev,
när du trodde på hästen den jag aldrig red
om att ibland blir saker man tänkt lite fel
du ville lära mig flyga men jag blev lite feg.
Den handlar inte om saker som vi borde gjort
utan om när tempot ökade gick allt lite fort
35 mil av motorväg den smalna till sist
och 35 mil av kostig till sist blev för trist
Jag ville gå vid din sida aldrig gå på ett led
aldrig skymma din sikt eller gå i din väg
inte suga ur din kraft utan ge energi
inte vara dina bojor utan göra dig fri
Du sa att har man lärt sig krypa vill man lära sig stå
och när man kan stå vill man lära sig gå
men jag sprang lite före rakt in i en vägg
och när du klättrade över blev jag lite rädd.
Idag så strålar du, du strålar där nån annanstans.
Och hellre att du strålar där än att vi slocknade tillsammans
Tvivla aldrig på dig själv fast andra människor inte lyser.
För trots att natten kan va kall och svart, en stjärna aldrig fryser.
Du kom med våren och sen blev det höst
och då blev jag dåren och saknade din röst
gå du vidare med våren, ge någon annan din lust
du gav mig lusten att flyga och andas ny luft.
För att livet är vackert och så är du med
och för någon har rätt,måste ingen ha fel
vem vet var vi hamnar, vem vet vad som ges
för saker är alltid lite mer än man ser.
Nej aldrig saker som blev gjorda
och aldrig orden som vi sa.
Det gäller alltid vad man vill
det gäller alltid vad man tar
förlorade vi, nej, förlorade aldrig mej.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förlorade vi, nej, förlorade aldrig mej.
det gäller alltid vad man tar
Det gäller alltid vad man vill
och aldrig orden som vi sa.
Nej aldrig saker som blev gjorda
för saker är alltid lite mer än man ser.
vem vet var vi hamnar, vem vet vad som ges
och för någon har rätt,måste ingen ha fel
För att livet är vackert och så är du med
du gav mig lusten att flyga och andas ny luft.
gå du vidare med våren, ge någon annan din lust
och då blev jag dåren och saknade din röst
Du kom med våren och sen blev det höst
För trots att natten kan va kall och svart, en stjärna aldrig fryser.
Tvivla aldrig på dig själv fast andra människor inte lyser.
Och hellre att du strålar där än att vi slocknade tillsammans
Idag så strålar du, du strålar där nån annanstans.
och när du klättrade över blev jag lite rädd.
men jag sprang lite före rakt in i en vägg
och när man kan stå vill man lära sig gå
Du sa att har man lärt sig krypa vill man lära sig stå
inte vara dina bojor utan göra dig fri
inte suga ur din kraft utan ge energi
aldrig skymma din sikt eller gå i din väg
Jag ville gå vid din sida aldrig gå på ett led
och 35 mil av kostig till sist blev för trist
35 mil av motorväg den smalna till sist
utan om när tempot ökade gick allt lite fort
Den handlar inte om saker som vi borde gjort
du ville lära mig flyga men jag blev lite feg.
om att ibland blir saker man tänkt lite fel
när du trodde på hästen den jag aldrig red
Här är sången till dig den som jag aldrig skrev,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SSã´ng TTill DDig |
| ã´ng ill ig |
| ãS´ng iTll iDg |
| zã´ng fill xig |
| zSã´ng fTill xDig |
| Szã´ng Tfill Dxig |
| wã´ng 5ill eig |
| wSã´ng 5Till eDig |
|
Swã´ng T5ill Deig |
| dã´ng hill fig |
| dSã´ng hTill fDig |
| Sdã´ng Thill Dfig |
| eã´ng yill rig |
| eSã´ng yTill rDig |
| Seã´ng Tyill Drig |
| xã´ng 6ill cig |
|
xSã´ng 6Till cDig |
| Sxã´ng T6ill Dcig |
| aã´ng gill sig |
| aSã´ng gTill sDig |
| Saã´ng Tgill Dsig |
| Sãã´ng rill Diig |
| S´ng rTill Dg |
| S´ãng Trill Dgi |
|
Sã´´ng Tiill Djg |
| Sãng Tll Djig |
| Sãn´g Tlil Dijg |
| Sã´nng Tjll D9g |
| Sã´g Tjill D9ig |
| Sã´gn Tijll Di9g |
| Sã´mg T9ll Dlg |
| Sã´mng T9ill Dlig |
|
Sã´nmg Ti9ll Dilg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|